Kognitiva teametBulimi

Bulimi

Bulimi, eller bulimia nervosa, är en ätstörning som innebär återkommande episoder av hetsätning följt av försök att kompensera för det man har ätit. Tillståndet kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan och går att behandla.

Hitta behandlare Gratis konsultation

Vad är bulimi?

Bulimi, även kallat bulimia nervosa, är en ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av hetsätning och kompensatoriska beteenden. Vid hetsätning upplever personen ofta att det är svårt att kontrollera sitt ätande och kan äta stora mängder mat under en begränsad tid.

Efteråt kan stark ångest, skuld eller skam uppstå. Personen kan då försöka kompensera för det man har ätit genom exempelvis kräkningar, fasta, överdriven träning eller användning av laxermedel.

Tankar om kropp, vikt och mat tar ofta mycket plats. Självkänslan kan också påverkas starkt av hur personen upplever sin kropp och sin förmåga att kontrollera sitt ätande.

Bulimi kan drabba människor oavsett kön, ålder eller kroppsstorlek. Det är inte alltid synligt för omgivningen, och en person kan ha bulimi utan att vara underviktig.

Vanliga uttryck

Bulimi kan se olika ut från person till person. Det centrala är samspelet mellan hetsätning, oro kring mat och kropp samt beteenden som används för att kompensera.

Hetsätning

Vid hetsätning äter personen en större mängd mat än vad de flesta skulle göra under en liknande situation och upplever samtidigt en känsla av att inte kunna kontrollera sitt ätande. Hetsätning kan ske snabbt och i hemlighet och kan följas av stark skuld, skam eller ångest.

Kräkningar

Vissa personer försöker framkalla kräkningar efter hetsätning för att minska rädslan för viktuppgång. Detta kan ge en kortvarig känsla av lättnad men kan samtidigt förstärka ätstörningen och medföra medicinska risker.

Restriktion och fasta

Efter en episod av hetsätning kan personen försöka kompensera genom att äta mycket lite eller fasta under en period. Denna restriktion kan i sin tur öka hunger och bidra till nya episoder av hetsätning.

Överdriven träning

Fysisk aktivitet kan användas på ett tvångsmässigt sätt för att kompensera för mat som har ätits. Träningen kan fortsätta trots trötthet, skador eller sjukdom.

Laxermedel och andra kompensatoriska beteenden

Vissa använder laxermedel eller andra metoder i försök att påverka vikt eller kroppsform. Sådana beteenden kan innebära hälsorisker och är inte ett säkert sätt att kompensera för mat.

Vad orsakar bulimi?

Det finns ingen enskild orsak till bulimi. Tillståndet utvecklas ofta genom en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Låg självkänsla, stark självkritik, perfektionism och en negativ kroppsuppfattning kan bidra. Även ångest, depression och andra psykiska besvär kan förekomma samtidigt.

Strikta regler kring mat och försök att begränsa ätandet kan också bidra till att en ond cirkel uppstår. När kroppen får för lite energi kan hungern öka, samtidigt som starka regler kring vad och hur mycket man får äta kan göra att ett tillfälle av kontrollförlust blir mer sannolikt.

Efter hetsätningen kan kompensatoriska beteenden tillfälligt minska ångesten, vilket kan göra att beteendet fortsätter och blir svårt att bryta.

Behandling vid bulimi

Bulimi går att behandla och tidig hjälp kan göra det lättare att bryta mönstret. Psykologisk behandling är en central del av behandlingen.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) används ofta och fokuserar bland annat på sambandet mellan tankar, känslor och beteenden kring mat, kropp och vikt. En viktig del är att skapa mer regelbundna matvanor och minska behovet av kompensatoriska beteenden.

Behandlingen kan också fokusera på självkänsla, känsloreglering och de situationer som utlöser hetsätning. I vissa fall kan läkemedelsbehandling vara ett komplement, särskilt om depression eller annan psykisk ohälsa förekommer samtidigt.

Vid behov kan behandlingen även innefatta medicinsk uppföljning och stöd från dietist eller annan specialist inom ätstörningsvård.

Behandlingssteg

Behandlingen anpassas efter personens behov och kan involvera flera olika yrkesgrupper. Målet är att bryta cykeln av hetsätning och kompensation och skapa ett mer stabilt förhållande till mat och kropp.

Bedömning

Först kartläggs ätbeteendet, tankarna kring mat och kropp samt eventuella kompensatoriska beteenden. Den fysiska hälsan kan också behöva bedömas, särskilt om kräkningar eller andra kompensatoriska beteenden förekommer regelbundet.

Regelbundna matvanor

En viktig del av behandlingen är att skapa regelbundna och tillräckliga måltider. Det kan minska den fysiska och psykiska drivkraften bakom hetsätning och göra det lättare att bryta mönstret.

Bryta kompensationen

Behandlingen fokuserar på att gradvis minska beteenden som kräkningar, fasta och överdriven träning. Personen får samtidigt hjälp att hantera den ångest och rädsla som kan uppstå när kompensationen minskar.

Arbeta med tankar och känslor

Man arbetar med tankar om vikt, kropp, kontroll och självvärde. Även känslor som skam, ångest och stress kan behöva hanteras för att minska behovet av att använda mat eller kompensatoriska beteenden som ett sätt att reglera känslor.

Förebygga återfall

När måendet förbättras arbetar man med att känna igen tidiga varningssignaler och utveckla strategier för situationer som tidigare har lett till hetsätning eller kompensation. Målet är att skapa hållbara matvanor och ett mer stabilt förhållande till kroppen.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det är viktigt att söka hjälp om du återkommande hetsäter eller använder olika metoder för att kompensera för det du har ätit.

Tecken som kan vara anledning att söka hjälp är exempelvis:

Du upplever återkommande att du tappar kontrollen över ditt ätande.
Du kräks efter att du har ätit för att påverka vikt eller kroppsform.
Du fastar eller hoppar över måltider för att kompensera för mat du har ätit.
Du tränar överdrivet för att kompensera för mat.
Tankar på mat, vikt och kropp tar mycket tid och energi.
Du känner stark skuld eller skam efter att ha ätit.
Ditt ätande eller dina kompensatoriska beteenden påverkar vardagen och relationer.

Återkommande kräkningar kan påverka bland annat tänder, matstrupe, vätskebalans och kroppens salter. Därför är det viktigt att söka vård även om problemen inte har pågått särskilt länge.