Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

Kontakta oss08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Psykiska problemSjälvkänsla & självkritik

Självkritik - tecken, orsaker och hjälp

Självkritik är den inre rösten som granskar, dömer och driver på dig. Lagom mycket kan hjälpa dig att utvecklas, men stark självkritik skapar stress, skam och rädsla för att göra fel. Med stöd går det att hitta ett mildare sätt att förhålla sig till sig själv.

Gratis konsultationHitta behandlare
Uppdaterad 6 oktober 2026
Självkritik
På sidan
  • Vad är självkritik?
  • Former
  • Orsaker
  • Stöd
  • Så går stödet till
  • När ska man söka hjälp?

Vad är självkritik?

Självkritik är när du bedömer dig själv hårt, ofta mycket hårdare än du skulle bedöma någon annan. Den märks som en inre röst som påpekar fel, jämför dig med andra och säger att du borde ha gjort bättre.

Det finns en viktig skillnad mellan självkritik och självreflektion. Självreflektion handlar om vad du gjorde och vad du kan göra annorlunda nästa gång. Självkritik handlar om vem du är: ett misstag blir ett bevis på att du är dum, misslyckad eller inte duger.

Den självkritiska rösten försöker ofta skydda dig, från misslyckanden, från andras kritik eller från att bli avvisad. Därför kan det kännas farligt att släppa den. Men stark självkritik ökar risken för ångest, depression och låg självkänsla, och den gör det oftast svårare, inte lättare, att prestera.

Olika sorters självkritik

Självkritiken kan låta olika och fylla olika funktioner. Att känna igen din egen variant är ett första steg mot att förändra den.

Den krävande

Driver på med höga krav och tål inga misstag. Hänger ofta ihop med perfektionism, och gör att inget någonsin känns tillräckligt bra.

Den granskande

Går igenom samtal, möten och prestationer i efterhand och letar efter allt som blev fel. Kan pågå i timmar eller dagar.

Den jämförande

Mäter dig ständigt mot andra, i jobbet, utseendet eller livet i stort, och kommer nästan alltid fram till att du är sämre.

Den förebyggande

Kritiserar dig innan någon annan hinner. Tanken är att det ska göra mindre ont om kritiken sedan kommer utifrån.

Den föraktfulla

Riktar sig mot hela din person med ord som "jag hatar mig själv" eller "jag är äcklig". Den här formen är särskilt tung att bära och ett tydligt skäl att söka stöd.

Vad orsakar självkritik?

Självkritik lärs ofta in tidigt. Om du växte upp med mycket kritik, höga krav eller kärlek som kändes villkorad kan du ha tagit över den kritiska rösten och börjat använda den mot dig själv.

Även mobbning, utanförskap och miljöer där misstag straffas, som en hård skola, idrott eller arbetsplats, kan bidra. Senare i livet kan ständiga jämförelser, till exempel i sociala medier, förstärka den.

Självkritiken hålls kvar av att den verkar fungera. Den ger en känsla av kontroll och kan driva dig att prestera på kort sikt. Samtidigt aktiverar den kroppens hotsystem, vilket skapar stress och gör det svårare att lära sig av misstag.

Stöd vid självkritik

Det går att förändra hur du pratar med dig själv. Compassionfokuserad terapi (CFT) är utvecklad särskilt för människor med stark självkritik och skam, och hjälper dig att bygga upp en mer trygg och vänlig inre röst.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa dig att undersöka de krav och regler som självkritiken bygger på, och att pröva vad som händer när du sänker kraven. ACT kan hjälpa dig att se de kritiska tankarna som tankar, inte sanningar.

Självmedkänsla betyder inte att du slutar ta ansvar eller vill utvecklas. Det betyder att du kan göra det utan att attackera dig själv på vägen.

CFT

Compassionfokuserad terapi

→
Compassionfokuserad terapi (CFT) är en terapiform som bygger på att träna upp självmedkänsla och förmågan att möta sig själv med värme, förståelse och omsorg, även i svåra…
ImRs

Imagery Rescripting

→
Imagery Rescripting (ImRs) är en psykoterapeutisk metod där man arbetar med plågsamma minnesbilder och föreställningar genom att förändra hur de upplevs och bearbetas. Metoden…

Så går stödet vid självkritik till

Arbetet med självkritik handlar om att förändra både tankemönster och beteenden som håller självkritiken kvar.

Boka gratis konsultation
  1. Kartläggning

    Först identifieras när självkritiken brukar uppstå och vad den handlar om. Man undersöker också vilka situationer som triggar den och hur personen brukar reagera.

  2. Identifiera den inre kritikern

    Personen får lära sig att uppmärksamma den kritiska rösten och vilka krav eller regler som ligger bakom den.

  3. Utmana orimliga krav

    Tankar som "jag måste alltid lyckas" eller "jag får aldrig göra fel" kan undersökas och ersättas med mer realistiska och flexibla perspektiv.

  4. Träna på att acceptera misstag

    Personen kan gradvis öva på att göra saker utan att kräva perfektion. Syftet är att lära sig att ett misstag inte behöver innebära att man är misslyckad.

  5. Utveckla självmedkänsla

    Personen får träna på att bemöta sig själv med samma förståelse som man sannolikt skulle visa en vän som gjort ett misstag. Det innebär inte att man ignorerar problem eller slutar utvecklas, utan att förändring kan ske utan överdriven självkritik.

  6. Skapa en mer balanserad självbild

    Målet är att kunna se både styrkor och svagheter och acceptera att ingen människa presterar perfekt hela tiden.

När ska man söka hjälp?

Boka gratis konsultation

Det kan vara bra att söka stöd om självkritiken tar mycket plats, om du sällan kan känna dig nöjd eller om rädslan för att göra fel gör att du undviker sådant du vill.

Om den kritiska rösten blir föraktfull, eller om du har tankar på att skada dig själv, är det viktigt att du får hjälp snart. Ring 112 vid akut fara, eller kontakta Självmordslinjen på 90101 eller 1177.

Behandlare som kan hjälpa dig

Alla är legitimerade. Välj själv – eller låt oss matcha dig.

Visa alla
Kerstin
EmpatiskLösningsfokuseradInlyssnande

Kerstin

Legitimerad Psykoterapeut

Erfaren psykoterapeut som hjälper dig navigera genom livets utmaningar.

KBTMindfulnessMI

Stockholm - Vasastan

Visa profil
Helena F
VarmEngageradErfaren

Helena F

Legitimerad Psykoterapeut

Hos mig får du både insikter och stöd för att gå vidare.

PsykodynamiskAFTDBT

Stockholm - Södermalm

Visa profil
Johanna P
TryggEngageradInlyssnande

Johanna P

Legitimerad Psykolog

Trygg terapi med fokus på verklig förändring.

MINPF behandlingNPF-screening

Stockholm - Kungsholmen

Visa profil
Visa alla behandlare

Relaterade tillstånd

  • Låg självkänsla
  • Självbild
  • Skuldkänslor
  • Ångest
  • Anknytningsproblematik
  • Nedstämdhet

Relaterade artiklar

Alla artiklar →

Imposter Syndrome – Bluffsyndrom

Bluffsyndrom är det svenska ordet för imposter syndrome och är ett tillstånd där en person har svårt att internalisera sina framgångar. Trots tydliga bevis på kompetens känner man sig som en bluff, rädd att bli "avslöjad".

10 juni 2026 · 4 min

Lär dig att hantera skam

Skam är en känslomässig respons på upplevelsen att inte leva upp till egna eller andras förväntningar. Den kan vara sund och vägledande, men också destruktiv när den blir överdriven eller kronisk.

10 juni 2026 · 2 min

Tomhetskänsla - varför känner jag mig tom och likgiltig?

Tomhetskänsla kan smyga sig på i livets mellanrum. Den är svår att ta på, men kan ändå påverka både tankar och beteenden. Människor beskriver ofta en känslomässig avstängdhet, där saker som tidigare betydde något nu bara passerar. Denna tystnad inombords kan bli ett hinder i relationer, arbete och självbild.

10 juni 2026 · 3 min
Känner du igen dig?

Ta första steget mot förändring

I en kostnadsfri konsultation berättar du om din situation, och vi hjälper dig att hitta rätt behandlare och metod. Helt kravlöst.

Boka gratis konsultationHitta behandlare