Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

Kontakta oss08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Psykiska problemSjälvkänsla & självkritik

Negativ självbild – orsaker och hjälp

Självbild är den bild du har av dig själv: vem du är, vad du kan och hur du ser ut. En negativ eller snäv självbild kan begränsa både mående, relationer och val, men självbilden går att förändra.

Gratis konsultationHitta behandlare
Uppdaterad 6 oktober 2026
Självbild
På sidan
  • Vad är självbild?
  • Former
  • Orsaker
  • Stöd
  • Så går stödet till
  • När ska man söka hjälp?

Vad är självbild?

Självbild är summan av de uppfattningar du har om dig själv. Den rymmer din syn på din personlighet, dina förmågor, ditt utseende och vilken plats du har i förhållande till andra. Självbilden fungerar som ett filter: den påverkar vad du lägger märke till, hur du tolkar det som händer och vad du vågar göra.

Självbild förväxlas ofta med självkänsla och självförtroende. Självbilden är din bild av vem du är, självkänslan är hur mycket du tycker att du är värd, och självförtroendet är hur mycket du litar på din förmåga. De påverkar varandra, men är inte samma sak.

En självbild behöver inte vara positiv för att vara sund. Det viktiga är att den är realistisk och flexibel, så att du kan se både styrkor och svagheter. Problem uppstår när bilden blir ensidigt negativ eller så fast att nya erfarenheter inte får plats, till exempel om du är övertygad om att du är tråkig, dum eller ful, oavsett vad du är med om.

Olika delar av självbilden

Självbilden består av flera delar. Det är vanligt att se positivt på sig själv inom vissa områden och negativt inom andra.

Kroppsbild

Hur du ser på och känner inför din kropp och ditt utseende. En negativ kroppsbild kan göra att du undviker att synas, och hänger ibland ihop med ätproblem.

Förmåga

Hur du ser på din intelligens, kompetens och vad du klarar av. Den som underskattar sig själv kan avstå från utbildningar, jobb eller utmaningar som skulle passa.

Socialt

Hur du tror att andra ser dig: om du är omtyckt, intressant eller annorlunda. En negativ social självbild kan göra sociala situationer ansträngande.

Personlighet

Vilka egenskaper du tillskriver dig själv, som att vara blyg, slarvig eller stark. Etiketter som har satts tidigt i livet kan följa med länge, även när de inte längre stämmer.

Roller och identitet

Hur du ser på dig själv som förälder, partner, kollega eller vän. När en viktig roll förändras, till exempel vid en separation eller pensionering, kan självbilden behöva byggas om.

Hur formas självbilden?

Självbilden byggs upp under hela livet, men grunden läggs tidigt. Barn drar slutsatser om sig själva utifrån hur de blir bemötta: av föräldrar, syskon, lärare och kamrater. Om du ofta blev kritiserad, jämförd eller förbisedd kan du ha dragit slutsatsen att något är fel på dig.

Senare i livet påverkas självbilden av relationer, arbete, framgångar och motgångar. Mobbning, utanförskap, en destruktiv relation eller långvarig sjukdom kan lämna djupa spår, medan erfarenheter av att bli sedd och uppskattad kan stärka den.

En negativ självbild tenderar att bekräfta sig själv. Det som passar in i bilden lägger du märke till och kommer ihåg, medan det som inte passar avfärdas som tur eller undantag. Därför kan självbilden ligga kvar trots många erfarenheter som säger något annat.

Stöd vid negativ självbild

En negativ självbild går att förändra. I terapi får du hjälp att upptäcka vilka föreställningar om dig själv du bär på, var de kommer ifrån och om de fortfarande stämmer.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) arbetar med att undersöka och pröva negativa uppfattningar om dig själv, bland annat genom att samla nya erfarenheter i vardagen. När självbilden har rötter i svåra erfarenheter under uppväxten kan metoder som schematerapi eller Imagery Rescripting (ImRs) vara till hjälp.

Målet är inte en överdrivet positiv självbild, utan en mer realistisk och nyanserad bild där det finns plats för både styrkor och brister.

ImRs

Imagery Rescripting

→
Imagery Rescripting (ImRs) är en psykoterapeutisk metod där man arbetar med plågsamma minnesbilder och föreställningar genom att förändra hur de upplevs och bearbetas. Metoden…

Så kan arbetet med självbilden gå till

Boka gratis konsultation
  1. Kartlägg din självbild

    Ni undersöker vad du tänker om dig själv inom olika områden, och i vilka situationer den negativa bilden blir som starkast.

  2. Förstå var den kommer ifrån

    Ni tittar på vilka erfarenheter som har format bilden och vilka slutsatser du drog då, som kanske var begripliga men inte längre stämmer.

  3. Lägg märke till det som inte passar

    Du övar på att uppmärksamma och skriva ner sådant som motsäger den negativa bilden, och som du annars brukar avfärda.

  4. Pröva i verkligheten

    Genom små experiment i vardagen testar du om dina antaganden om dig själv och om hur andra ser dig stämmer.

  5. Bygg en mer nyanserad bild

    Steg för steg växer en självbild fram som är mer realistisk och rymmer både dina styrkor och dina brister.

När ska man söka hjälp?

Boka gratis konsultation

Det kan vara bra att söka stöd om tankarna om dig själv gör att du mår dåligt eller hindrar dig från att leva som du vill, till exempel om du avstår från relationer, jobb eller aktiviteter för att du är övertygad om att du inte duger.

Hänger din självbild ihop med nedstämdhet, ångest eller problem med mat och kropp är det extra viktigt att få hjälp. Du behöver inte ha en diagnos för att söka stöd.

Behandlare som kan hjälpa dig

Alla är legitimerade. Välj själv – eller låt oss matcha dig.

Visa alla
Vanja
VarmEngageradInlyssnande

Vanja

Legitimerad Psykolog

Förstå dig själv bättre – och hitta nya vägar framåt.

KBTACTMI

Stockholm - Östermalm

Visa profil
Manoela
InkännandeUtmanandeUtforskande

Manoela

Legitimerad Psykolog

Med förståelse som grund för förändring.

DBTKBTACT

Stockholm - Östermalm

Visa profil
Sussi
TryggEmpatiskNyfiken

Sussi

Leg. Psykoterapeut

Förstå det som påverkar dig och hitta nya vägar framåt.

KBTUnified ProtocolMI

Stockholm - Kungsholmen

Visa profil
Visa alla behandlare

Relaterade tillstånd

  • Låg självkänsla
  • Självkritik
  • Skuldkänslor
  • Trauma
  • Ångest

Relaterade artiklar

Alla artiklar →

Vad är övertänkande?

Övertänkande innebär att tankar cirkulerar utan att man når en lösning, ofta kring problem, olika val eller känslor. Det är inte detsamma som reflektion, som har ett mål och ofta leder till en insikt eller ett beslut. I längden kan övertänkande påverka hur du mår, ta mycket energi och göra det svårt att känna sig trygg i sina egna beslut.

15 juni 2026 · 3 min

Bekräftelsebehov och låg självkänsla

Att ständigt söka andras godkännande är ett tecken på att självkänslan inte riktigt står stadigt. Många upplever en tomhet inombords som de försöker fylla genom att få positiv feedback, beröm eller synlighet. Det som ofta börjar subtilt kan växa till en vardag där egna behov nedprioriteras till förmån för andras reaktioner.

12 juni 2026 · 4 min
Känner du igen dig?

Ta första steget mot förändring

I en kostnadsfri konsultation berättar du om din situation, och vi hjälper dig att hitta rätt behandlare och metod. Helt kravlöst.

Boka gratis konsultationHitta behandlare