Anna

Jag heter Anna och är legitimerad psykolog. I mitt arbete är det min ambition att möta dig där du är, förstå vad som är viktigt för dig och undersöka vad det är som hindrar dig från att göra det du vill i livet – eller får dig att göra saker du egentligen inte vill. Tillsammans försöker vi ringa in vad som står i vägen och gör sedan upp en plan för hur vi kan arbeta med det.

Åren inom primärvården har gjort mig van vid att möta många olika typer av problem. Jag arbetar gärna med olika former av ångest, nedstämdhet, stress, låg självkänsla och trauma. Ofta handlar arbetet om att stegvis utmana tankar, rädslor och invanda mönster genom olika övningar och beteendeexperiment – till exempel att öva på att stå ut med jobbiga känslor utan att fly från dem, att upptäcka att tankar inte alltid är sanna eller hjälpsamma, och att våga prova nya sätt att agera och se vad som faktiskt händer.

Ett område jag har ett särskilt engagemang för är relationen till kroppen – till exempel känslomässigt ätande, att vara tjock eller rädslan för att bli det, samt mildare ätstörningar (dock inte anorexi eller bulimi). Mat och kropp är för många starkt förknippat med skam och självkritik. För mig är det viktigt att hitta ett sätt att prata om dessa frågor som är pragmatiskt, icke-värderande och respektfullt. Fokus ligger på att förstå kroppen och samarbeta med den, snarare än att kämpa emot den.

Jag brinner också lite extra för personer som upplever att de inte riktigt passar in i normen – oavsett om det handlar om sexualitet, hudfärg, könsidentitet, kroppens storlek eller funktion, eller något annat. I terapirummet finns inga krav på att förklara eller försvara vem man är.

Som psykolog är det viktigt för mig att vara närvarande och transparent. Jag är tydlig med hur jag tänker och varför jag föreslår olika övningar eller arbetssätt. Jag vill både lyssna och bekräfta – och samtidigt utmana och motivera till förändring. I mitt rum finns det plats för skratt, gråt och allt däremellan.

Jag välkomnar också kritik. För mig är det ett tecken på tillit, och det ger oss möjlighet att justera arbetet så att det verkligen blir hjälpsamt för dig. Målet med terapin är alltid att jag till slut ska bli överflödig – att du ska stå stadigare på egen hand.