Talassofobi

Talassofobi är en stark rädsla för havet, djupt vatten eller stora och djupa vattenmiljöer. Personen kan exempelvis känna stark ångest av att simma i havet, åka båt eller befinna sig på en plats där botten inte går att se.

För vissa är det framför allt djupet som väcker rädsla. För andra kan det handla om att inte kunna se vad som finns under vattenytan, känslan av att vara långt från land eller föreställningar om att något kan finnas i vattnet.

Det är normalt att känna viss försiktighet inför djupt vatten. Vid talassofobi blir rädslan däremot oproportionerligt stark och kan leda till att personen undviker situationer som egentligen inte innebär någon direkt fara.

Talassofobi kan utvecklas av flera olika orsaker. En tidigare skrämmande upplevelse i vatten, exempelvis att ha varit nära att drunkna, kan bidra.

Rädslan kan också utvecklas utan att personen själv varit med om en traumatisk händelse. Berättelser, filmer eller bilder av olyckor, djuphav eller farliga djur kan exempelvis påverka hur man uppfattar vatten.

Personens föreställningar om vad som kan finnas under vattenytan kan också förstärka rädslan. När personen börjar undvika havet eller andra djupa vattenmiljöer får hen färre möjligheter att upptäcka att situationerna kan hanteras utan att något farligt händer.