Kognitiva teametFlygrädsla

Flygrädsla

Flygrädsla är en stark oro eller rädsla för att flyga. Rädslan kan handla om själva flygningen, turbulens, höjder, att tappa kontrollen eller att något ska gå fel. För vissa kan den leda till att resor undviks helt.

Hitta behandlare Gratis konsultation

Vad är flygrädsla?

Flygrädsla innebär en stark oro eller rädsla inför att flyga eller befinna sig på ett flygplan. För vissa börjar rädslan redan när en flygresa planeras, medan andra främst upplever stark ångest under själva flygningen.

Rädslan kan vara kopplad till olika saker. Det kan exempelvis handla om turbulens, höjder, start och landning, flygplanets ljud eller känslan av att inte kunna lämna situationen. För vissa handlar rädslan framför allt om att förlora kontrollen eller att något ska hända.

Flygrädsla kan leda till undvikande. Personen kanske tackar nej till resor, väljer andra transportmedel eller utsätter sig för stora mängder oro inför en flygning.

Flygrädsla kan förekomma som en specifik fobi, men kan också vara kopplad till exempelvis panikångest, klaustrofobi eller rädsla för höjder.

Vanliga uttryck

Flygrädsla kan se olika ut beroende på vad personen upplever som mest hotfullt.

Rädsla för att flygplanet ska krascha

Personen kan vara starkt rädd för att en olycka ska inträffa. Tankarna kan handla om tekniska fel, motorproblem eller andra katastrofer.

Rädsla för turbulens

Turbulens kan upplevas som mycket skrämmande eftersom planet skakar eller rör sig på ett sätt som personen inte kan kontrollera. Oron kan vara särskilt stark när personen tolkar rörelserna som tecken på fara.

Rädsla för att tappa kontrollen

En del är framför allt rädda för att inte kunna lämna planet eller påverka situationen. Känslan av att vara fast kan i sig utlösa stark ångest.

Panik under flygning

Personer som tidigare haft panikattacker kan vara rädda för att få en panikattack ombord på planet. Rädslan för själva ångestreaktionen kan då bli en viktig del av flygrädslan.

Undvikande

Flygrädslan kan leda till att personen helt undviker flygning eller gör stora förändringar för att slippa flyga. Undvikandet kan ge kortvarig lättnad men samtidigt göra rädslan starkare på längre sikt.

Vad orsakar flygrädsla?

Det finns ingen enskild orsak till flygrädsla. Rädslan kan utvecklas efter en obehaglig flygupplevelse, men det är också vanligt att den uppstår utan att personen själv har varit med om något allvarligt.

Tidigare erfarenheter av stark ångest eller panik kan göra att kroppsliga reaktioner under flygningen upplevs som hotfulla. Även rädsla för att inte kunna kontrollera situationen kan bidra.

Nyheter och berättelser om flygolyckor kan också påverka hur riskfylld flygning upplevs. När personen börjar undvika flygningar eller andra situationer som väcker rädsla kan undvikandet samtidigt förstärka rädslan över tid.

Behandling vid flygrädsla

Flygrädsla går att behandla. Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering är en vanlig behandlingsmetod.

Behandlingen innebär att personen stegvis närmar sig det som väcker rädsla. Det kan exempelvis börja med att prata om flygning och sedan fortsätta med bilder, filmer, flygplatser eller andra situationer som påminner om flygning.

Under behandlingen får personen också arbeta med katastroftankar, undvikande och säkerhetsbeteenden. Målet är inte att aldrig känna oro, utan att kunna hantera obehaget och genomföra en flygning trots att viss rädsla kan finnas kvar.

Behandlingssteg

Behandlingen anpassas efter vad som utlöser rädslan och hur mycket den påverkar vardagen. Exponering är vanligtvis en central del.

Kartläggning

Först undersöks vad personen är rädd för, vilka situationer som utlöser ångest och vilka strategier som används för att känna sig säker.

Förstå rädsla och ångest

Personen får lära sig hur ångest fungerar och varför kroppens alarmsystem kan reagera även när den faktiska faran är liten. Man kan också arbeta med katastroftankar kring flygning.

Skapa en exponeringsplan

Tillsammans med behandlaren skapas en stegvis plan. Exponeringen anpassas efter individen och kan börja med mindre utmanande situationer innan man närmar sig själva flygningen.

Exponering

Personen tränar på att möta det som väcker rädsla utan att fly eller undvika. Exponeringen kan exempelvis innebära att titta på bilder eller filmer, besöka en flygplats eller så småningom genomföra en flygresa.

Minska säkerhetsbeteenden

Behandlingen kan också innebära att gradvis minska strategier som används för att kontrollera ångesten. Det kan exempelvis vara att ständigt kontrollera flygväder, flygstatus eller söka försäkringar om att allt kommer att gå bra.

Återta friheten

När rädslan blir mer hanterbar kan personen börja flyga och resa utan att ångesten styr besluten. Målet är att kunna hantera eventuell oro och ändå göra sådant som är viktigt i livet.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka hjälp om flygrädslan begränsar ditt liv eller gör att du undviker resor som du egentligen vill eller behöver göra.

Det kan exempelvis vara aktuellt om du:

Undviker att flyga helt på grund av rädsla.
Får stark ångest inför en planerad flygresa.
Får panikkänslor på flygplatsen eller ombord på flygplanet.
Oroar dig för en flygning under lång tid innan resan.
Undviker semester, arbete eller andra aktiviteter som kräver flygning.
Har svårt att hantera turbulens, start eller landning.
Behöver omfattande säkerhetsbeteenden för att våga flyga.

Om rädslan påverkar dina möjligheter att leva det liv du vill kan behandling vara ett sätt att återfå större frihet.