Paniksyndrom

Om du har upplevt en panikattack vet du hur skrämmande det kan vara. Plötsligt börjar hjärtat rusa, andningen blir snabb och ytlig, och det känns som om kroppen är i fullständig panik. Men vad är det egentligen som händer?

Vad händer i kroppen vid en panikattack?

När du får en panikattack aktiveras kroppens “fight or flight”-system – en urgammal överlevnadsmekanism som är tänkt att skydda dig från fara. Hjärnan skickar signaler som frisätter stresshormoner som adrenalin och kortisol. De här ämnena ökar din puls, ditt blodtryck och din andning för att förse musklerna med syre. Kroppen förbereder sig på att kämpa eller fly – trots att det egentligen inte finns något verkligt hot.

Vanliga symtom under en panikattack:

  • Hjärtklappning eller tryck över bröstet
  • Yrsel eller en känsla av att tappa kontrollen
  • Stickningar eller domningar i händer och fötter 
  • Svettningar eller skakningar 
  • Andnöd eller en känsla av att kvävas

Det kan kännas som att något allvarligt är på väg att hända – men det är viktigt att komma ihåg att en panikattack i sig inte är farlig. Den går över. Ju mer du lär dig om vad som händer i kroppen, desto lättare blir det att hantera attackerna. 

 

Hantera panikattacker med KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest effektiva behandlingarna för panikångest. Här får du konkreta verktyg för att förstå och bryta mönster som triggar panikattacker. 

  1. Förstå vad som händer i kroppen
    Första steget är att lära dig hur panik uppstår. Din terapeut förklarar varför kroppen reagerar som den gör och hjälper dig att inse att attackerna, även om de känns skrämmande, inte är farliga.
  2. Identifiera negativa tankemönster
    Under en panikattack är det lätt att tänka katastroftankar som ”Jag håller på att dö” eller ”Jag kommer svimma”. Med hjälp av KBT lär du dig att känna igen och ifrågasätta de här tankarna.
  3. Omstrukturera tankarna
    Istället för att fastna i rädslan lär du dig att byta ut negativa tankar mot mer realistiska:
    ”Jag kvävs!”
    ”Det känns obehagligt, men jag kan fortfarande andas.” 
  4. Träna på att möta rädslan (exponering)
    Många börjar undvika situationer som kan trigga en panikattack, men det stärker bara rädslan på sikt. Därför används exponering, där du stegvis närmar dig det som skrämmer dig – i din egen takt.
  5. Utsätta dig för kroppens reaktioner (interoceptiv exponering)
    För att minska rädslan för de fysiska symtomen kan du få träna på att medvetet framkalla dem i en trygg miljö, till exempel genom att snurra runt för att känna yrsel eller hyperventilera en kort stund. Det hjälper dig att inse att symtomen inte är farliga.
  6. Andning och avslappning
    Panikattacker triggas ofta av snabb andning. Genom att träna på djupandning och avslappning kan du dämpa kroppens stressreaktion och återfå kontrollen snabbare.
  7. Praktiska övningar i vardagen
    Mellan sessionerna får du uppgifter att öva på, som att utmana dina tankar, föra dagbok över attackerna och utsätta dig för situationer du undviker.
  8. Förhindra återfall
    I slutet av terapin gör ni en plan för hur du kan hantera eventuella framtida panikattacker och behålla de strategier du lärt dig.

 

Du kan ta tillbaka kontrollen

Panikattacker kan kännas överväldigande, men du behöver inte vara fast i dem. Med rätt verktyg och strategier kan du lära dig att hantera dem och återta kontrollen över ditt liv. Du är inte ensam – och det finns hjälp att få. 

Innehållsförteckning

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation

Läs mer

Så bemöter du silent treatment

Silent treatment innebär att någon medvetet slutar kommunicera med dig som ett sätt att straffa, kontrollera eller undvika konflikt. Det är en passivt aggressiv metod/härskarteknik som ofta skapar oro och osäkerhet hos den som blir utsatt. Här går vi igenom mer om vad silent treatment är, varför det används och hur du bemöter det.

Läs mer

Obehandlad PTSD – så påverkar det dig

Att leva med obehandlad PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) innebär att din kropp och hjärna har fastnat i ett ständigt larmtillstånd. PTSD är en slags långvarig eller fördröjd reaktion som uppstår efter att du har varit med om ett trauma, och i stället för att minnet bleknar med tiden reagerar ditt system som att faran är närvarande här och nu. Obehandlad PTSD kan alltså leda till ett stort och begränsande lidande i din vardag.

Läs mer

Vad är sexmissbruk?

Sexmissbruk, tidigare kallat hypersexuell störning, är en beteendestörning där en persons sexuella tankar och handlingar blivit tvångsmässiga. Sexberoende kan ta sin form i bland annat överdriven porrkonsumtion, en tvångsmässig vilja att ha många sexuella kontakter eller att onanera i timmar utan att kunna sluta. Precis som vid andra beroenden leder sexmissbruk ofta till stort lidande för både dig som är drabbad och för dina närstående.

Läs mer

Kärleksbombning: vad betyder love bombing?

Love bombing är när någon överväldigar dig med kärlek, uppmärksamhet och bekräftelse i början av en relation, ofta i en takt och intensitet som inte motsvarar hur länge ni faktiskt känt varandra. Love bombing på svenska kallas ofta för kärleksbombning. Det kan kännas överväldigande positivt till en början, men syftet är ofta att skapa ett känslomässigt beroende snarare än en genuin relation.

Läs mer

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation