Vad är DDD / depersonalisationssyndrom?

Depersonalisationssyndrom, eller DDD (depersonalisation-derealisation disorder), är ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av en upplevelse av att vara frånkopplad från sig själv eller omgivningen (derealisationssyndrom). DDD är inte ett tecken på psykos, utan snarare ett ångestrelaterat tillstånd som ofta uppstår som en försvarsmekanism vid stress eller trauma.

Hur känns depersonalisering?

Många beskriver depersonalisering som en känsla av att vara overklig, avskild från sin kropp eller känslomässigt avstängd. Det kan kännas som att man betraktar livet som en film, eller att ens kropp, tankar, känslor eller röst inte tillhör en själv.

Dessa overklighetskänslor kan komma i attacker eller vara konstanta och förstärkas vid trötthet, stress eller oro. Symtomen skapar ofta stor oro eftersom individen har intakt verklighetsuppfattning men upplever sig själv som främmande.

Vanliga symtom på depersonalisering-/derealisationssyndrom:

  • Känsla av att ens kropp eller rörelser inte känns egna
  • Upplevelse av att se världen genom ett filter eller glas
  • Svårigheter att känna igen sin egen röst eller spegelbild
  • Känslomässig avtrubbning eller tomhetskänsla

 

Orsaker till depersonalisationssyndrom

Orsakerna till depersonalisationssyndrom är många och varierar från person till person. Tillståndet uppstår ofta som ett sätt för hjärnan att distansera sig från stark ångest, trauma eller överväldigande känslor. Riskfaktorer inkluderar långvarig stress, PTSD, paniksyndrom och substansmissbruk. Även genetiska, neurobiologiska och utvecklingsmässiga faktorer kan ha betydelse för sårbarheten att utveckla DDD-syndrom.

Vanliga bakgrundsfaktorer kopplade till trauma:

  • Psykisk misshandel eller känslomässig försummelse
  • Fysiskt våld i hemmet eller skolan
  • Förlust av en nära anhörig i tidig ålder
  • Otrygga anknytningsmönster under uppväxten

 

Så ställs en DDD-diagnos

En DDD-diagnos ställs genom en klinisk bedömning där en psykolog, psykoterapeut eller psykiater utreder patientens symtom, livshistoria och psykiska hälsa. DDD-diagnosen baseras på kriterier enligt DSM-5, som innefattar upprepade eller ihållande episoder av depersonalisation och/eller derealisation, samtidigt som individen har bibehållen verklighetsförankring. Utredningen kan även kompletteras med frågeformulär. Det är viktigt att först utesluta andra orsaker som neurologiska tillstånd, drogpåverkan eller psykotiska tillstånd.

DDD-behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den vanligaste DDD-behandlingen, tillsammans med olika slags behandlingar av de triggande orsakerna. Terapin fokuserar på att minska ångest, öka kroppslig medvetenhet och stärka verklighetsförankringen. I vissa fall kan antidepressiva läkemedel användas i kombination med terapin för att lindra ångest eller depression. En DDD-behandling kräver ofta stort tålamod eftersom återhämtningen kan vara långsam.

Innehållsförteckning

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation

Läs mer

ADHD-symtom – checklista för kvinnor

ADHD-symtom hos kvinnor ser ofta annorlunda ut jämfört med hos män. Det gör att många får en sen diagnos eller att det missas helt, trots att många kvinnor med ADHD lider av sina symtom. Här har vi tagit fram en ADHD-symtom-checklista för kvinnor som lyfter vanliga tecken att vara uppmärksam på och varför de ofta missas.

Läs mer

Scenario: Min sambo är irriterad på mig hela tiden

Att leva med någon som ständigt känns irriterad kan vara utmattande, särskilt om irritationen riktas mot dig. Det är lätt att tolka beteendet som personlig kritik, eftersom det kan formuleras så, men det är inte ovanligt att irritationen handlar om djupare känslor, mönster och behov.

Läs mer

ADD-symptom hos tjejer

ADHD/ADD-symptom hos tjejer skiljer sig ofta från symptomen hos killar. Bland annat tar sig ADD hos kvinnor vanligtvis uttryck på ett mer lågmält eller inåtvänt sätt. Många upplever symptom som lätt förväxlas med stress, ångest eller depression. Detta, och att forskningen historiskt varit mer fokuserad på män, kan leda till feldiagnoser och att rätt hjälp uteblir.

Läs mer

Bacillskräck – vad innebär mysofobi?

Mysofobi, ofta kallad bacillskräck, är en specifik fobi som kännetecknas av en överväldigande rädsla för smuts, bakterier och smittspridning. Det är ofta kopplat till tvångsmässiga beteenden och kan allvarligt begränsa livskvaliteten. Bacillskräck som fobi går långt bortom vardaglig oro för god hygien och att vilja ha det städat.

Läs mer

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation