Bluffsyndrom (imposter syndrome)

Bluffsyndrom är det svenska ordet för imposter syndrome och är ett tillstånd där en person har svårt att internalisera sina framgångar. Trots tydliga bevis på kompetens känner man sig som en bluff, rädd att bli “avslöjad”. Fenomenet växer ofta fram i prestationsinriktade miljöer där självvärde kopplas till yttre framgång. Det är inte ovanligt att personer med hög kompetens lider av bluffsyndrom. Orsakerna är ofta både psykologiska och kontextuella: uppväxtmiljö, sociala normer och tidigare erfarenheter spelar in.

Tecken på bluffsyndrom

Personer med bluffsyndrom har svårt att ta emot beröm och tolkar framgångar som tur snarare än resultat av sitt eget arbete. Ångest inför prestationer, överdriven förberedelse, känslor av otillräcklighet eller att skjuta upp uppgifter är också vanligt. Många upplever även en konstant oro över att andra snart ska upptäcka att man inte hör hemma i sin roll.

Vanliga symptom:

• En känsla av att ha ”lurat systemet”
• Svårigheter att ta emot beröm utan att bortförklara det
• Rädsla att misslyckas trots tidigare framgångar
• Ständigt behov av att bevisa sitt värde

Psykologiska orsaker

Perfektionistiska drag, låg självkänsla och inlärda tankemönster ligger ofta bakom att bluffsyndrom uppstår. Många har vuxit upp i miljöer där kärlek och bekräftelse villkorats av prestation. Ett annat återkommande mönster är en uppväxt där individen blivit etiketterad som ”den smarta” eller ”den duktiga”, vilket kan skapa rädsla för att inte leva upp till förväntningarna. Den kognitiva dissonansen mellan omvärldens bild av en som person och sin egen självbild blir källan till självtvivel.

Vem kan drabbas?

Syndromet förekommer i alla åldrar och yrken, men är särskilt vanligt bland högpresterande individer som tillhör minoritetsgrupper. Nyexaminerade, nyanställda på jobbet eller personer i ledarroller är också mer sårbara. Det handlar inte bara om objektiva omständigheter utan även om interna tolkningar – en känsla av att inte höra hemma, eller att man ”lurat sig in” i en roll.

Grupper med ökad risk:

• Förstagångsstudenter eller yrkesdebutanter
• Kvinnor i mansdominerade yrken eller män i kvinnodominerade yrken
• Högpresterande individer med höga krav på sig själva
• Minoriteter i sociala eller kulturella sammanhang

När självtvivel skymmer verkligheten

Tillståndet kan påverka både det psykiska välmåendet och arbetsinsatsen. Det kan leda till utmattningssyndrom, låg självkänsla och i förlängningen undvikande av nya utmaningar. Även sociala relationer påverkas, då den drabbade ofta undviker att tala öppet om sin osäkerhet. Känslan av att vara en bluff hindrar personen från att utvecklas och ta plats – man bromsar sin egen potential av rädsla för att bli avslöjad.

Bluffsyndrom kan öka risken för utmattning

Att ständigt bära på känslan av att ens framgångar enbart beror på tur eller gynnsamma omständigheter kan vara psykiskt påfrestande. Många som lider av bluffsyndrom tar på sig allt fler uppgifter och större ansvar i ett försök att bevisa – både för sig själva och för andra – att de faktiskt är kompetenta och skickliga i det de gör. Detta beteendemönster ökar i längden risken för utmattning.

Behandling

Bluffsyndrom är inte en psykiatrisk diagnos eller en sjukdom, men det går att behandla. ACT och KBT har visat goda resultat, där individen kan lära sig att acceptera tankarna, eller skapa nya, mer realistiska tankemönster och minska självtvivlet. Stödgrupper, mentorskap och ärliga samtal med kollegor och vänner är andra vägar framåt. Centralt i behandlingen är att bygga upp en stabil inre självkänsla, snarare än att jaga yttre bevis på kompetens. Hur du presterar på jobbet definierar inte hela din person, och att uppnå en balans i livet är viktigt för ditt välmående.

Så bygger du upp självkänslan igen

Att bygga självkänsla handlar om att separera prestation från människovärde. Det innebär att acceptera misslyckanden som en del av lärande och inte som ett bevis på inkompetens. Det är också viktigt att skapa inre validering – att uppskatta sig själv utan att ständigt söka yttre bekräftelse. Att regelbundet skriva ner vad man är stolt över, och varför, kan hjälpa till att skapa nya mentala mönster.