ADHD-symtom – Checklista för vuxna

Hur ADHD yttrar sig kan vara olika hos vuxna jämfört med barn, men själva symtomen är oftast liknande: uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet och impulsivitet. Hos vuxna märks det i vardagslivet och kan påverka arbetsförmågan, relationer och känslolivet. Den här checklistan är framtagen för att hjälpa dig att känna igen vanliga tecken på ADHD hos vuxna.

Hur ADHD påverkar vardagslivet som vuxen

När ADHD-symtomen är uttalade påverkas ofta hela livssituationen. Arbetslivet präglas av ineffektivitet, försenade uppgifter och svårigheter med tidshantering. Socialt kan det leda till konflikter, eftersom man glömmer bort avtalade tider, avbryter samtal eller reagerar känslomässigt kraftigt. Många upplever även svårigheter att hålla rutiner kring sömn, kost och återhämtning.

Exempel på områden som ofta påverkas av ADHD:

  • Arbetsliv: planering, struktur, deadlines
  • Relationer: bristande lyssnande, glömska
  • Hushåll: städning, ekonomi, räkningar
  • Hälsa: dålig sömn, överbelastning, trötthet

 

Uppmärksamhetsproblem

Vuxna med uppmärksamhetsproblem har svårt att behålla fokus, även vid uppgifter man tycker är intressanta eller roliga. Många beskriver att de glömmer vardagliga uppgifter, missar detaljer och gör slarvfel. Att lyssna färdigt på samtal, följa instruktioner eller läsa långa texter kan kännas svårt. Symtom på ADHD som vuxen kan också vara att glömma deadlines, tappa bort papper eller lätt bli distraherad av småsaker.

Vanliga tecken är:

  • Känsla av att alltid ha ”tusen tankar på en gång”
  • Svårt att hålla ordning på papper och prylar
  • Tappar fokus under möten eller samtal
  • Glömmer att återkomma till viktiga ärenden
  • Behöver ständigt påminnelser för enkla uppgifter

 

Hyperaktivitet och rastlöshet i vardagen

Tecken på vuxen-ADHD kan vara att man har svårt att sitta still, byter sittställning ofta eller pratar snabbt för att hinna med sina tankar. Den vuxna formen av hyperaktivitet handlar ofta mindre om att springa runt och mer om inre rastlöshet. Vuxna med ADHD beskriver ofta att de har svårt att koppla av, till exempel under semester, filmkvällar eller resor.

Fysiska tecken är:

  • Att trumma med fingrar eller fötter
  • Byta sittställning ofta
  • Att tala snabbt och växla ämne abrupt
  • Svårigheter att slappna av inför sömn

 

Impulsivitet

Impulsivitet innebär att handlingar sker utan tillräcklig eftertanke. Det påverkar både vardagliga uppgifter och större beslut. Många har svårt att vänta på sin tur, avbryter andra i samtal eller agerar snabbt på känslor utan att ta hänsyn till eventuella konsekvenser. Denna typ av symtom på ADHD kan leda till ekonomiska problem eller förhastade beslut som påverkar relationer.

Impulsivt beteende kan leda till:

  • Spontana inköp som ger ekonomiska problem
  • Byta arbete eller bostad utan planering
  • Sätta sig i konfliktsituationer
  • Svårigheter att följa långsiktiga planer

 

Skillnader mellan könen

Kvinnor visar ofta andra symtom än män, vilket leder till att diagnosen inte upptäcks lika tidigt. Istället för utåtagerande beteenden uttrycks symtomen på ADHD ofta som inre spänningar, överansträngning och låg självkänsla. Kvinnor kompenserar för detta genom kontrollbehov, perfektionism eller hög prestation, vilket kan leda till bluffsyndrom. Många kvinnor får därför sin ADHD-diagnos i vuxen ålder, ibland efter att ha kraschat psykiskt.

Skillnader i symtom kan vara:

  • Män: hyperaktivitet, utbrott, utagerande
  • Kvinnor: inre stress, självkritik, social anpassning
  • Män: upptäcks tidigt i skolåldern
  • Kvinnor: diagnostiseras ofta vid utmattning eller depression

 

Att få diagnosen ADHD som vuxen

För att få diagnos måste individen uppvisa ett visst antal symtom enligt DSM-kriterierna. Dessa ska ha funnits sedan barndomen, påverka livet i flera olika sammanhang och inte bättre förklaras av andra tillstånd som trauma eller depression. Vuxen-ADHD identifieras ofta genom samtal, intervjuer, tester och ibland även information från närstående.

Diagnosen bygger på:

  • Minst fem symtom inom uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet eller impulsivitet
  • Symtomen ska ha funnits sedan barndomen
  • Påverkan i minst två miljöer (till exempel arbete och hem)
  • Exkludering av andra orsaker till beteendet

 

Screening

För att få en ADHD-diagnos görs först en screening, vilket är en strukturerad diagnostisk intervju med en psykolog. Under screeningen får patienten svara på frågor och fylla i skattningsskalor. Syftet är att utesluta eller bekräfta om det finns grund för att göra en fullständig neuropsykiatrisk utredning.

Exempel på frågor:

  • Har du ofta svårt att behålla fokus?
  • Känner du dig ofta rastlös?
  • Har du svårt att hålla ordning?
  • Handlar du ofta utan att tänka efter?
  • Missar du ofta tider eller överenskommelser?

 

Behandling

Olika former av terapi kan hjälpa vuxna med ADHD att hantera vardagen och utveckla strategier.

KBT

Det är vanligt att KBT används för att bryta negativa tankemönster och skapa struktur för att stärka planering och tidsuppfattning.

ACT

En annan behandlingsmetod som ofta används är ACT (Acceptance and Commitment Therapy), där patienten får träna på att förhålla sig till tankar och känslor utan att fastna i dem, samtidigt som man bygger ett mer värdebaserat liv.

Psykoedukation

Att få kunskap om ADHD för att förstå hur symtomen påverkar vardagen kan ge stort värde, både för den som har diagnosen och för anhöriga.

Läkemedel

Det är även vanligt med läkemedelsbehandling så som centralstimulerande läkemedel. Läkemedelsbehandling kan förbättra koncentration, minska impulsiviteten och ge mer balans i vardagen. Läkemedelsbehandling anpassas individuellt och följs alltid upp av läkare.

Innehållsförteckning

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation

Läs mer

Hjälper parterapi verkligen?

Läs mer

Skuldkänslor – hur dåligt samvete påverkar din hälsa

Läs mer

Bluffsyndrom (imposter syndrome)

Bluffsyndrom är det svenska ordet för imposter syndrome och är ett tillstånd där en person har svårt att internalisera sina framgångar. Trots tydliga bevis på kompetens känner man sig som en bluff, rädd att bli “avslöjad”...

Läs mer

Vad är DDD/ depersonalisationssyndrom?

Läs mer

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation