Skuldkänslor – hur dåligt samvete påverkar din hälsa

Skuldkänslor/dåligt samvete är en känsla av att ha brutit mot en inre eller yttre moralisk norm, vilket både kan leda till ett behov av att rätta till ett beteende och trigga andra känslomässiga reaktioner. Skuldkänslor kan leda till stark ångest över att ha gjort fel, grubblerier, självförakt och social tillbakadragenhet. Hos vissa kan skuldkänslor bidra till depression och negativ självbild.

 

När skuldkänslor blir ett problem

I sin milda form kan ett dåligt samvete hjälpa oss att handla ansvarsfullt. Men när skuldkänslor övergår till att bli långvariga, intensiva, oproportionerliga eller styr dina tankar och beteenden i vardagen så har de gått från att vara en sund reaktion till att bli ett psykiskt hinder.

Problematiska skuldkänslor är ofta ihållande, otydliga och kommer utan tydlig koppling till en faktisk händelse. Många beskriver att de känner skuld trots att de inte gjort något “fel”, vilket tyder på en djupt rotad självbild präglad av otillräcklighet eller överansvar. Det kan också förstärkas av tidigare trauman eller dysfunktionella familjemönster.

 

Vanliga orsaker till dåligt samvete

Dåligt samvete/skuldkänslor kan uppstå efter faktiska handlingar som strider mot dina egna värderingar. De kan också härstamma från inlärda normer under uppväxten, där du som barn fick signaler om att vara orsaken till andras missnöje. En annan vanlig orsak är medberoende eller starkt ansvarstagande, där du bär skuld för andras känslor eller beteenden.

Vanliga utlösande faktorer är:

  • En strikt moralisk uppfostran där skuld används som styrmedel
  • Upplevelser av att inte ha räckt till eller gjort tillräckligt
  • Konflikter där skuld överförs som ett sätt att få kontroll
  • Perfektionistiska ideal där varje misstag känns oacceptabelt
  • Sorg eller trauma där du tagit på dig ansvaret

 

Att känna skuld påverkar kropp och psyke

Kroppen svarar på skuldkänslor på liknande sätt som vid andra stressreaktioner. Kortisolnivåerna höjs, andningen blir ytligare och musklerna spänns. Över tid kan dessa reaktioner belasta det autonoma nervsystemet, vilket ökar risken för utmattning och sömnproblem. Mentalt kan skuld trigga repetitiva tankar, självkritik, undvikandebeteenden och en oförmåga att förlåta sig själv. Det kan också påverka koncentrationen och skapa emotionell blockering.

 

Vad är skillnaden mellan skuld och skam?

Skuld handlar om vad man har gjort – skam om vem man är. Skulden är ofta relaterad till en konkret händelse och kan motivera till förändring. Skamkänsla däremot skapar en bild av att vara fel som person, vilket tenderar att leda till isolering. Många som söker hjälp för skuldkänslor bär i själva verket på djup skam, vilket gör det extra viktigt att kunna skilja dem åt i terapeutiska samtal.

 

Så kan terapi hjälpa din ångest över att ha gjort fel

Inom KBT arbetar man med att identifiera skuldkänslorna, granska deras logik och utmana automatiska antaganden. ACT fokuserar på att acceptera att du känner skuld utan att låta det dåliga samvetet styra dina handlingar, medan schematerapi går djupare och arbetar med ursprungsmönster från barndomen. Terapi ger också ett tryggt rum för att utforska värderingar, gränser och självbild i relation till skuld.

 

Självhjälpsstrategier för att förlåta sig själv

  • Skriv ned vad som utlöste skuldkänslorna och om det är realistiskt
  • Tänk i termer av “vad hade jag sagt till en vän i samma situation?”
  • Träna på självmedkänsla genom guidade övningar eller meditation
  • Identifiera återkommande mönster i när och varför dåligt samvete uppstår
  • Sätt gränser när du känner skuld för andras känslor eller beslut.

Innehållsförteckning

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation

Läs mer

Hjälper parterapi verkligen?

Läs mer

ADHD-symtom – Checklista för vuxna

Läs mer

Bluffsyndrom (imposter syndrome)

Bluffsyndrom är det svenska ordet för imposter syndrome och är ett tillstånd där en person har svårt att internalisera sina framgångar. Trots tydliga bevis på kompetens känner man sig som en bluff, rädd att bli “avslöjad”...

Läs mer

Vad är DDD/ depersonalisationssyndrom?

Läs mer

Vill du veta mer om våra behandlingar och hur vi kan stötta dig?

Boka en gratis konsultation där du får vägledning kring dina nästa steg. Vi svarar på dina frågor och hjälper dig att hitta den behandling som passar just dina behov – så att du kan känna dig trygg i ditt beslut.

Gratis konsultation