Hetsätning – när maten blir ett sätt att hantera känslor

Har du någon gång ätit mer än du tänkt dig, snabbt och utan att riktigt kunna sluta? Kanske i smyg, med en känsla av att ha tappat kontrollen? Och sedan fyllts av skam och ångest efteråt? Hetsätning är en vanlig men ofta missförstådd ätstörning där mat används som ett sätt att hantera känslor. 

Om du känner igen dig i detta är du inte ensam. Hetsätning påverkar både den psykiska och fysiska hälsan, men det finns hjälp att få – och det är möjligt att förändra sitt förhållande till mat. 

Vad är hetsätning? 

Hetsätning innebär att man under kort tid äter en stor mängd mat samtidigt som man upplever en förlust av kontroll. Det handlar inte om att njuta av en extra portion ibland, utan om återkommande episoder av tvångsmässigt ätande som leder till skam och ångest. 

Vanliga tecken på hetsätning:

• Äter stora mängder mat snabbt och utan kontroll
• Fortsätter att äta trots att man är mätt, tills det blir obehagligt
• Skäms över sitt ätande och försöker dölja det för andra
• Känslor av skuld, ångest eller nedstämdhet efteråt
• Har svårt att sluta tänka på mat och ätande

Till skillnad från bulimi försöker personer med hetsätning oftast inte kompensera genom att kräkas eller träna överdrivet mycket. 

Hetsätning och ADHD – en stark koppling 

Forskning har visat att personer med ADHD har en ökad risk att utveckla hetsätning. Både hetsätning och ADHD innebär svårigheter med impulskontroll och känsloreglering, vilket kan göra det svårt att styra sina matvanor. 

💡 Impulsivitet – Personer med ADHD kan ha svårare att motstå impulser, vilket kan leda till spontant och okontrollerat ätande. 

💡 Svårigheter att känna mättnad – Problem med att tolka kroppens signaler kan göra att man äter för mycket utan att märka det. 

💡 Hyperfokus på mat – Mat kan bli ett sätt att få en kortvarig dopaminboost, vilket är vanligt vid ADHD. 

💡 Oregelbundna matvanor – Många med ADHD hoppar över måltider eller glömmer att äta, vilket ökar risken för hetsätning senare. 

För personer med ADHD är det extra viktigt att hitta strategier för att skapa stabila matvanor och minska risken för att använda mat som en känslomässig strategi.

Behandling av hetsätningsstörning

Hetsätning kan behandlas med olika terapier och strategier för att bryta negativa mönster och hitta en mer balanserad relation till mat. 

Kognitiv beteendeterapi (KBT) 

KBT är den mest effektiva behandlingen för hetsätning. Här arbetar man med att identifiera tankar och beteenden som vidmakthåller hetsätningen och utvecklar nya, mer hjälpsamma strategier. 

• Identifiera triggers – Vad utlöser hetsätningen? Stress, ensamhet eller trötthet? Genom att kartlägga mönster blir det lättare att bryta dem.
• Utmaning av negativa tankar – Istället för att tänka “Jag har redan ätit för mycket, det är lika bra att fortsätta” lär du dig att stanna upp och förändra ditt beteende.
• Regelbundna måltider – Att äta på fasta tider minskar risken för hetsätning och hjälper till att stabilisera blodsockret.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) 

DBT är särskilt effektiv för personer som använder hetsätning för att hantera starka känslor. Här får du lära dig strategier för att bättre reglera dina känslor och minska behovet av att använda mat som en flykt. 

• Medveten närvaro (mindfulness) – Att stanna upp och observera sina känslor utan att agera på dem kan hjälpa till att bryta hetsätning.
• Känsloreglering – Du får verktyg för att hantera svåra känslor på ett hälsosamt sätt, utan att vända dig till mat.
• Distresstolerans – Genom att träna på att stå ut med obehagliga känslor utan att reagera impulsivt minskar behovet av hetsätning.

Interpersonell terapi (IPT) 

IPT fokuserar på hur relationer och sociala faktorer påverkar hetsätningen. Många använder mat som ett sätt att hantera konflikter, ensamhet eller svårigheter i relationer. Genom att arbeta med dessa problem kan hetsätningen minska. 

• Förbättrad kommunikation – Att uttrycka sina känslor och behov på ett tydligt sätt minskar risken för att mat används som tröst.
• Relationsfokus – Att arbeta med att skapa och stärka relationer kan minska känslor av ensamhet och isolering.
• Hitta andra strategier för att hantera stress och ångest – Mat ska inte vara den enda källan till tröst och lindring.

Mindfulness och hetsätning 

Mindfulness är ett kraftfullt verktyg för att hantera hetsätning. Genom att öva på att vara närvarande i stunden kan du bli mer medveten om dina tankar, känslor och kroppssignaler – och därmed bryta negativa mönster. 

💡 Ät medvetet – Sitt ner, tugga långsamt och känn smaken på maten. Det hjälper dig att känna mättnad och undvika att äta på autopilot. 

💡 Observera utan att döma – Istället för att skuldbelägga dig själv efter en hetsätningsepisod, försök att se vad som hände och vad du kan göra annorlunda nästa gång. 

💡 Använd andning som ett verktyg – Djupandning kan hjälpa dig att hantera impulser och känslor av ångest. 

När bör du söka hjälp? 

Om ditt ätande känns som ett problem, påverkar din självkänsla eller får dig att må dåligt kan det vara dags att söka professionell hjälp. 

💡 Hetsätning är inte en brist på viljestyrka – det är en hanterbar utmaning. 

Hur kan Kognitiva Teamet hjälpa dig? 

Våra behandlare har lång erfarenhet av att behandla hetsätning och ätstörningar. Vi erbjuder stöd och verktyg för att hjälpa dig att bryta negativa mönster och hitta en mer hållbar relation till mat. 

Vill du ha hjälp att bryta ditt hetsätande? Kontakta oss – vi finns här för dig! 💙