Klaustrofobi

Klaustrofobi är en stark och ihållande rädsla för trånga, instängda eller slutna utrymmen. Personen kan uppleva en stark känsla av att vara fast, inte kunna ta sig ut eller inte få tillräckligt med luft.

Rädslan kan uppstå i exempelvis hissar, flygplan, tunnlar, små rum eller trånga kollektivtrafikfordon. För vissa räcker det att dörren stängs för att ångesten ska öka.

När personen utsätts för situationen kan kroppen reagera med hjärtklappning, svettningar, yrsel, andningskänsla eller stark oro. I vissa fall kan en panikattack uppstå.

För att undvika obehaget kan personen välja trappor framför hiss, undvika flygresor eller avstå från platser där det kan vara svårt att snabbt lämna situationen. Undvikandet kan begränsa vardagen och göra rädslan starkare över tid.

Det finns ingen enskild orsak till klaustrofobi. Fobin kan utvecklas efter en obehaglig upplevelse där personen känt sig instängd eller inte kunnat ta sig ut.

Det kan exempelvis handla om att ha blivit fast i en hiss, blivit instängd i ett rum eller upplevt stark panik i en trång situation.

Fobin kan också utvecklas utan en tydlig utlösande händelse. En generell känslighet för ångest eller rädsla för att förlora kontrollen kan bidra.

När personen börjar undvika trånga utrymmen får hjärnan färre möjligheter att upptäcka att situationen går att hantera. Undvikandet kan därför bidra till att rädslan kvarstår.