Besvären kan vara av lindrigare art, till exempel hög puls, förhöjt blodtryck, svettning, darrningar, oro, ångest, nedstämdhet. Men stark abstinens kan yttra sig som hallucinationer (man tycker sig se till exempel insekter eller små varelser), epileptiska kramper (så kallade ep-anfall eller ”tuppjuck”) och delirium tremens (”dille”), som är den svåraste abstinensformen och är livshotande. Då drabbas man av förvirring, hallucinationer, skakningar och feber.
Abstinensbesvär är inte alls detsamma som vanlig ”baksmälla” som kan uppstå om man druckit för mycket under en kväll. En baksmälla är snarare ett slags förgiftning, som någon gång drabbat de flesta, speciellt i ungdomen innan man riktigt vet hur mycket man bör dricka.
Abstinens, däremot, är ett tecken på att man har utvecklat ett alkoholberoende. Kroppen har vant sig vid att fungera med alkohol och reagerar med abstinens när den måste klara sig utan. Tillståndet är obehagligt men oftast ofarligt. I värsta fall kan det trots allt bli allvarligt och det gäller då framför allt att förhindra krampanfall och delirium tremens.
Somliga som har utvecklat ett beroende och abstinens ”medicinerar” sig själva med återställare, som visserligen dämpar besvären men som driver missbruket vidare. Andra behöver hjälp med avgiftningen efter en dryckesperiod. Detta sker i regel på särskilda avgiftningsavdelningar (så kallade toxikologiska avdelningar) vid sjukhusens beroendekliniker. Där är det vanligt att man använder läkemedel för att lindra symtomen.
Det talas ibland om ”missbrukskarriärer”, det vill säga att alkoholberoende är något som man bygger upp under en längre tid. Under ”karriären” blir missbrukets följder allt värre om man inte bryter mönstret och slutar med missbruket på egen hand. Enligt detta synsätt bör behandlingen inriktas på att så tidigt som möjligt avbryta missbrukskarriären. Om detta lyckas behöver inte målet för behandlingen vara helnykterhet.
Enligt undersökningar som har följt stora befolkningsgrupper under flera årtionden är 10–15 procent av alla män varaktigt alkoholberoende någon gång i livet.(Motsvarande siffra för kvinnor är inte känd.) Men de flesta som i olika studier berättar att de tidigare har varit alkoholberoende har inte längre ett sådant beroende när undersökningen genomförs. Om resultaten stämmer kan det betyda att ett alkoholberoende inte behöver fortsätta för all framtid.
Till sist…
Många tror att det är närmast omöjligt att behandla alkoholproblem – men så är det inte. SBU:s översikt visar att det finns ett flertal metoder för att ta itu med missbruksproblem. Ett enkelt samtal med med oss kan vara förhållandevis effektivt när det gäller att hjälpa en patient med begynnande alkoholproblem. Det kan vara till hjälp för att minska drickandet eller kanske sluta helt.
