Bekräftelsebehov och låg självkänsla

Att ständigt söka andras godkännande är ett tecken på att självkänslan inte riktigt står stadigt. Många upplever en tomhet inombords som de försöker fylla genom att få positiv feedback, beröm eller synlighet. Det som ofta börjar subtilt kan växa till en vardag där egna behov nedprioriteras till förmån för andras reaktioner. Bekräftelse blir ett verktyg för att tillfälligt dämpa den inre osäkerheten – men det är ingen hållbar lösning.

Vad innebär låg självkänsla?

• Oro långt innan besöket – tankarna maler och du känner en klump i magen bara av att tänka på att gå dit.
• Fysiska reaktioner som illamående, svettningar, yrsel och hjärtklappning – kroppen reagerar som om du vore i fara.
• Panikattacker i tandläkarstolen – du kanske känner att du måste fly, att du inte kan andas eller att något hemskt ska hända.
• Undvikande av tandvård – du väntar tills smärtan blir outhärdlig innan du söker hjälp.

Tandläkarskräck är vanligare än du tror – upp till 20% av befolkningen lider av det i någon form.

Orsaken till bekräftelsebehov

Jakten på bekräftelse kan kännas som en nödvändighet snarare än ett val. I grunden ligger ofta ett upplevt tomrum: man känner sig inte trygg i sitt eget omdöme. Istället blir andras ord en sorts barometer för ens existens. Den här dynamiken kan vara invand från uppväxten – där kärlek och uppmärksamhet villkorades av prestation eller anpassning. Då lär man sig att andras acceptans är nyckeln till trygghet. Det blir en vana som följer med in i vuxenlivet.

Skillnaden mellan yttre och inre bekräftelse

Yttre bekräftelse kommer utifrån – från vänner, partner, kollegor eller sociala medier. Den ger en snabb men kortvarig känsla av att duga. Inre bekräftelse däremot är något man ger sig själv genom att stå fast i sina värderingar, respektera sina känslor och ge sig själv erkännande utan att det krävs applåder från omgivningen. Ett problem uppstår när yttre bekräftelse blir den enda källan till självvärde, eftersom den alltid är beroende av omständigheter utanför ens kontroll.

Hur negativa tankemönster förstärker behovet

Automatiska negativa tankar är ofta motorn bakom bekräftelsebehovet. När man ifrågasätter sin duglighet, tolkar neutral respons som avvisande eller överdriver andras kritik, växer känslan av otillräcklighet. Det skapas ett beroende där varje tystnad känns som ett avslag och varje negativ blick som ett bevis på egna brister. Dessa tankar är inte alltid medvetna, men deras påverkan på beteendet är konkret – man börjar anpassa sig, prestera överdrivet eller undvika risker.

Konsekvenser i relationer och vardag

I nära relationer kan ett överdrivet bekräftelsebehov leda till att man ständigt söker bevis på att man är älskad eller accepterad. Det kan yttra sig i svartsjuka, konflikträdsla eller behov av att kontrollera. I arbetslivet kan det leda till utmattning, eftersom man aldrig säger nej eller alltid vill överleverera. Samtidigt är det svårt att njuta av sina framgångar – beröm tolkas som tur eller andras välvilja snarare än ett kvitto på den egna insatsen.

Några typiska konsekvenser av ett starkt bekräftelsebehov är:

• Att man tar på sig för mycket ansvar i arbetslivet.
  
• Att man söker konstant bekräftelse från sin partner.
  
• Att man undviker att uttrycka åsikter av rädsla för att bli ogillad.
  
• Att man känner sig nedstämd efter sociala tillställningar, även när allt gått bra.
  

Vad du kan göra för att stärka din självkänsla

Att stärka självkänslan är ett långsiktigt arbete som kräver självreflektion och nya vanor. Det handlar inte om att bli självgod, utan om att bygga en stabil inre grund där man duger som man är – inte som andra vill att man ska vara.

Här är några bra tips

• Att träna på att ge sig själv erkännande oavsett prestation.
  
• Att identifiera och utmana automatiska negativa tankar.
  
• Att öva på att uttrycka behov och sätta gränser.
  
• Att notera egna framsteg, även små, och inte jämföra sig med andra.
  

Terapi för bättre självkänsla

När bekräftelsebehovet påverkar ens livskvalitet och relationer kan terapi vara ett avgörande steg. I samtal med en psykolog kan man få syn på gamla mönster, förstå var de kommer ifrån och hitta nya sätt att förhålla sig till både sig själv och andra. Behandlingsformer som KBT, CFT och ACT är särskilt hjälpsamma när det gäller att arbeta med självkritik, osäkerhet och relationsmönster. Terapi handlar inte om att förändra vem man är – utan om att förstå sig själv och skapa inre trygghet.