Kognitiva Teamet logo
BehandlareBehandlingsmetoderKonsultationFöretagPriserOm ossKontakt
Logga in
Kognitiva TeametKognitiva Teamet - Terapi för ditt välmåendeGratis konsultation

Om oss

Om ossKarriärFakta och rådKontakt

Utforska

Vanliga frågorBehandlingsmetoderPsykiska problemFör företag

Kontakt

info@kognitivateamet.se08-678 79 08

Sociala medier

FacebookInstagramLinkedIn

© Copyright 2026

PersonuppgiftspolicyAllmänna villkor
Kognitiva Teamet
Kognitiva teametPanikångest

Panikångest

Panikångest innebär återkommande panikattacker med plötslig och stark rädsla eller obehag. Attackerna kan ge kraftiga kroppsliga symtom och en rädsla för att tappa kontrollen, bli sjuk eller att något allvarligt ska hända. Det finns effektiv behandling som kan minska både attackerna och rädslan för dem.

Hitta behandlareGratis konsultation
Panikångest

Vad är panikångest?

Panikångest innebär att en person får återkommande panikattacker eller utvecklar en stark rädsla för att få nya attacker. En panikattack kan komma plötsligt och innebära en intensiv känsla av rädsla eller obehag.

Under en attack kan kroppen reagera kraftigt. Hjärtat kan slå snabbare, andningen förändras och personen kan bli yr, svettig eller känna sig skakig. Det kan också uppstå en känsla av att tappa kontrollen, bli galen, svimma eller drabbas av något allvarligt.

En panikattack är mycket obehaglig men är i sig inte farlig. Kroppens alarmsystem har aktiverats kraftigt trots att det inte finns någon motsvarande fara.

Efter en panikattack kan personen börja vara rädd för att få en ny attack. Denna rädsla kan leda till att man undviker platser eller situationer där man tror att det skulle vara svårt att få hjälp eller ta sig därifrån.

Vanliga uttryck

Panikångest kan se olika ut och vissa får framför allt kroppsliga symtom medan andra upplever stark rädsla eller overklighetskänslor.

Hjärtklappning

Hjärtat kan slå snabbt eller kraftigt. Personen kan tolka detta som ett tecken på att något är allvarligt fel, vilket ytterligare kan öka paniken.

Andningsbesvär

Det kan kännas svårt att få luft eller som att man inte kan andas ordentligt. Snabb eller ytlig andning kan förstärka yrsel och andra kroppsliga symtom.

Yrsel och ostadighet

Personen kan känna sig yr, svag eller ostadig och bli rädd för att svimma eller tappa kontrollen.

Rädsla för att tappa kontrollen

En panikattack kan skapa en stark känsla av att något hemskt håller på att hända. Personen kan vara rädd för att förlora kontrollen, göra bort sig eller bli allvarligt sjuk.

Overklighetskänslor

Vissa upplever att omgivningen känns overklig eller att de själva känns frånkopplade från situationen. Detta kan vara mycket skrämmande men kan förekomma vid stark ångest.

Undvikande

Efter återkommande attacker kan personen börja undvika situationer där en attack skulle kännas svår att hantera. Undvikandet kan göra att rädslan förstärks över tid.

Vad orsakar panikångest?

Panikattacker kan uppstå av flera olika orsaker och ibland verkar de komma utan någon tydlig anledning.

Stress, sömnbrist och perioder av hög belastning kan göra kroppen mer känslig för ångest. Även tidigare panikattacker kan öka risken för nya attacker eftersom personen blir mer uppmärksam på kroppsliga signaler.

En viktig del av panikångest kan vara hur kroppens normala reaktioner tolkas. Hjärtklappning kan exempelvis tolkas som ett tecken på att något är fel, vilket ökar rädslan och aktiverar kroppen ännu mer.

På så sätt kan en ond cirkel uppstå där kroppsliga signaler leder till katastroftankar, som i sin tur förstärker kroppens alarmreaktion.

Behandling vid panikångest

Panikångest går att behandla och KBT är en vanlig och effektiv behandlingsform.

Behandlingen kan hjälpa personen att förstå panikreaktionen och förändra katastroftolkningar av kroppsliga symtom. Man arbetar också med den rädsla och det undvikande som kan utvecklas efter panikattacker.

En viktig del kan vara att gradvis närma sig kroppsliga förnimmelser eller situationer som personen blivit rädd för. På så sätt kan personen få nya erfarenheter av att obehaget går över utan att något katastrofalt inträffar.

Vid behov kan läkemedel också vara en del av behandlingen, beroende på personens situation och bedömning från vården.

Behandlingssteg

KBT för panikångest fokuserar på att bryta sambandet mellan kroppsliga signaler, katastroftankar, rädsla och undvikande.

Kartläggning

Först undersöks när panikattackerna brukar uppstå, vilka kroppsliga symtom som förekommer och vad personen tänker när attacken börjar.

Förstå panikreaktionen

Personen får lära sig hur kroppens alarmsystem fungerar och varför en panikattack kan ge så kraftiga fysiska symtom trots att situationen inte är farlig.

Arbeta med katastroftankar

Behandlingen kan fokusera på tolkningar som exempelvis "jag kommer att svimma" eller "något är allvarligt fel". Målet är att utveckla ett mer realistiskt förhållningssätt till kroppens signaler.

Träna på kroppsliga förnimmelser

I vissa KBT-behandlingar används interoceptiv exponering. Personen får på ett kontrollerat sätt framkalla ofarliga kroppsliga förnimmelser som liknar dem som uppstår vid panik. Syftet är att lära sig att förnimmelserna går att tolerera och inte behöver leda till katastrof.

Minska undvikande

Personen får gradvis återgå till situationer som undvikits på grund av panikångesten. Det kan exempelvis vara kollektivtrafik, butiker, träning eller att vara ensam.

Förebygga återfall

När panikattackerna minskar får personen strategier för att hantera framtida ångest och känna igen de beteenden och tankemönster som riskerar att hålla rädslan vid liv.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka hjälp om panikattacker återkommer eller om rädslan för nya attacker börjar begränsa ditt liv.

Det kan exempelvis vara aktuellt om du:

  • Får återkommande panikattacker.

  • Är rädd för att få en ny panikattack.

  • Undviker platser eller situationer på grund av rädsla.

  • Undviker att vara ensam av rädsla för att få en attack.

  • Kontrollerar kroppen eller söker vård för att försäkra dig om att inget är fel.

  • Har svårt att resa, arbeta eller delta i sociala aktiviteter.

  • Har börjat planera vardagen kring möjligheten att snabbt kunna lämna en plats.

  • Känner stark oro inför kroppsliga förändringar som hjärtklappning eller yrsel.

Nya eller kraftiga kroppsliga symtom ska inte automatiskt avfärdas som panikångest. Om du är osäker på orsaken till symtomen bör de bedömas av vården.

Behandlare som hjälper med panikångest

Visa alla
Johanna
VarmKunnigErfaren

Johanna

Legitimerad Psykoterapeut

Förändring börjar med att förstå dig själv

KBTCFTSchematerapi

Stockholm - Södermalm

Visa profilBoka besök
Tuula-Helena
EmpatiskVarmNärvarande

Tuula-Helena

Legitimerad Psykoterapeut

Med trygghet och närvaro hjälper jag dig att hitta nya vägar framåt

DBTFamiljeterapiMindfulness

Stockholm - Vasastan

Visa profilBoka besök
Stephanie
EngageradNärvarandeUtforskande

Stephanie

Legitimerad Psykolog & Psykoterapeut

Tillsammans utforskar vi det som är svårt

FamiljeterapiKBTIBCT

Stockholm - City

Visa profilBoka besök