Kognitiva teametLäkarskräck

Läkarskräck

Läkarskräck innebär en stark rädsla eller oro inför att besöka läkare, genomgå undersökningar eller få medicinsk behandling. För vissa kan rädslan göra att man undviker vården trots att man har besvär som behöver undersökas.

Hitta behandlare Gratis konsultation

Vad är läkarskräck?

Läkarskräck, ibland kallad vårdfobi eller medicinsk fobi, innebär en uttalad rädsla inför situationer som är kopplade till sjukvård. Det kan handla om att träffa en läkare, ta blodprover, få en undersökning, se medicinsk utrustning eller få besked om sin hälsa.

Rädslan kan väcka både psykiska och kroppsliga reaktioner, exempelvis hjärtklappning, yrsel, illamående, svettningar och stark oro. En del upplever även ett starkt behov av att lämna situationen eller undvika vårdbesök helt.

Det är vanligt att känna viss oro inför sjukvård, men vid läkarskräck blir rädslan så stark att den påverkar vardagen eller gör det svårt att söka vård när det behövs.

Olika former av läkarskräck och hur de visar sig

Läkarskräck kan se olika ut beroende på vad som framför allt väcker rädsla. Rädslan kan också bestå av flera olika delar samtidigt.

Rädsla för undersökningar

En del upplever stark oro inför kroppsliga undersökningar, exempelvis att bli undersökt, behöva klä av sig eller att någon ska upptäcka något allvarligt.

Rädsla för nålar och blod

För vissa är blodprov, sprutor eller andra nålrelaterade moment den främsta orsaken till vårdrädslan. Ibland hänger detta ihop med en specifik fobi för blod eller nålar.

Rädsla för sjukdomsbesked

Rädslan kan också handla om att få veta att man är sjuk. Tankar om allvarliga diagnoser eller negativa besked kan göra att personen undviker vården helt.

Rädsla för att förlora kontrollen

Vissa är framför allt rädda för att inte kunna påverka situationen, exempelvis under en undersökning eller behandling. Känslan av att vara utlämnad kan då förstärka ångesten.

Vad orsakar läkarskräck?

Läkarskräck kan utvecklas av flera olika orsaker. För vissa börjar rädslan efter en obehaglig eller traumatisk erfarenhet inom vården, exempelvis en smärtsam undersökning, operation eller ett svårt sjukdomsbesked. För andra kan rädslan vara kopplad till oro för nålar, blod, smärta, sjukdom eller att förlora kontrollen.

Även negativa berättelser från andra, tidigare erfarenheter av att inte känna sig lyssnad på eller en generell benägenhet till stark oro kan bidra. Ibland går det inte att identifiera någon tydlig orsak.

Behandling av läkarskräck

Behandlingen anpassas efter hur stark rädslan är och vad den handlar om. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig behandlingsform vid fobier och kan hjälpa personen att förstå sambandet mellan tankar, känslor och undvikandebeteenden.

En viktig del av behandlingen är ofta gradvis exponering. Det innebär att man stegvis närmar sig de situationer som väcker rädsla, i en takt som känns hanterbar. Behandlingen kan också innehålla arbete med katastroftankar, strategier för att hantera ångest och metoder för att minska undvikande.

Behandlingssteg

Behandlingen kan se olika ut för olika personer, men målet är vanligtvis att minska rädslan och göra det möjligt att söka vård utan att ångesten styr beteendet.

Förstå rädslan

Det första steget kan vara att identifiera vilka situationer, tankar och kroppsliga reaktioner som utlöser rädslan. Det kan också vara hjälpsamt att uppmärksamma hur undvikande bidrar till att rädslan finns kvar.

Arbeta med tankarna

I KBT kan man undersöka tankar och föreställningar som förstärker ångesten. Målet är inte att helt ta bort all oro, utan att utveckla mer realistiska och hjälpsamma sätt att förhålla sig till den.

Gradvis exponering

Genom stegvis exponering får personen närma sig det som väcker rädsla i kontrollerade former. Exponeringen anpassas efter individens situation och kan börja med mindre utmanande steg innan man går vidare till själva vårdbesöket.

Våga söka vård

På sikt är målet att kunna genomföra nödvändiga vårdbesök även när viss oro finns kvar. Genom att minska undvikandet kan nya erfarenheter bidra till att rädslan gradvis avtar.

När ska man söka hjälp?

Gratis konsultation

Det kan vara bra att söka hjälp om rädslan gör att du undviker läkarbesök, skjuter upp undersökningar eller har svårt att få den vård du behöver. Du kan också söka hjälp om oron inför ett vårdbesök tar mycket tid eller påverkar din vardag.

Om du har ett medicinskt besvär som behöver bedömas bör du inte låta rädsla för vården hindra dig från att söka vård. Berätta gärna för vårdpersonalen att du är rädd. Att vårdpersonalen känner till rädslan kan göra det lättare att anpassa situationen efter dina behov.